Eksjö - vad nytt?

Fotoutställningen visades 14/4 – 27/5 2007 på Eksjö museum.

Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder med en unik stadskärna.

Medvetenheten om stadens historiska värde har varit stort och rivningsraseriet som pågick i Sverige under 1950- 60- och 70-talen nådde inte Eksjö.

Men också här har skett förändringar, medvetna och omedvetna. Bränder och rivningar har drabbat även Eksjö. Och en förnyelse måste ständigt pågå. Staden får nya brukare med nya behov och behöver omformas – på rätt sätt.

I denna utställning visas bilder av olika miljöer i staden. Till varje foto ur museets samlingar ställs en nytagen bild.

De nya bilderna är tagna av fotograf Marcus Nilsson, Vetlanda.

Bilderna ur samlingarna är tagna av eksjöfotograferna Oscar Rylander, Gottfrid Rosenlöf och Gerda Rosenlöf.

Husarernas ridhus och stall - Ränneslätt

Byggnaden står färdig 1868 och är ursprungligen målad i ljusgul slamfärg. Då den uppförs är den norra Europas största träbyggnad. Invändigt finns plats för 96 hästar. Själva ridsalen är 55 meter lång och 18 meter bred och är försedd med två läktare. På övre våningen finns en sal för fäktning och gymnastik. 1906 får man stallar och ridhus i nya kaserner på Lunnagårdsområdet. Ridhuset på slätten används dock för viss ridverksamhet fram till 1952 då Ing 2 avhästas. Idag används byggnaden framförallt av Swedec för övningar i minröjning.

Trianon - Sjöängen

1792 uppför man tre röda timmerbyggnader på Mariannelunds slätt, övningsplatsen för Kalmar regemente. När regementet 1796 flyttar mötesplatsen till Hultsfreds slätt, placeras byggnaderna i en triangulär gruppering och får därav namnet Trianon. Åren 1841-42 uppförs en fjärde byggnad, en officerspaviljong i nyklassicism ritad av arkitekten Jöran Folke Oppman och dennes son F. B. Oppman. Samtliga byggnader flyttas till Eksjö 1922 då regementet går i kasern. En av de mindre byggnaderna sammanfogas då med officerspaviljongen och blir officersmäss. 1995 flyttas Trianon en sista gång i samband med att I 12 samlokaliseras med Ing 2 och bildar Eksjö garnisonsområde. Trianon är idag statligt byggnadsminne, troligen Sveriges enda ambulerande då det har flyttats tre gånger.

Den gamla Trianontomten vid Sjöängen köps 1996 upp av Eksjö-Hus som börjar erbjuda villatomter i attraktivt sjönära läge.

Bröderna Hernlunds gård - Södra Storgatan 5

Uppförs 1858 i nyklassicistisk stil med frontespis, pilastrar och fönsterutsmyckningar. Huset byggs i trä men söker i reveteringen efterlikna storstädernas monumentala stenhus. De två flygelbyggnaderna är från början helt fristående men sammanbyggs så småningom med huvudfastigheten. Den södra flygeln förses även med en andra våning.

Förutom Hernlunds speceriaffär har firmor som Resia, Konsum, Bringners blommor, Ekboms järn och Sportcenter huserat i fastigheten.

Felix Aschans Läderfabrik/Eksjö museum

Felix Aschans läderfabrik drivs mellan åren 1830 och 1928. Den stora tegelbyggnaden uppförs omkring 1900. Mellan denna och det till vänster liggande pannhuset löper två breda rör, troligen för överföring av remdrift från ångpannan till fabriken. Det lilla pannhuset finns kvar ända in på 1970-talet och hyser då Geverts Elektriska byrå samt Klings motorservice.

Efter att garveriet läggs ner drivs i lokalerna bland annat verksamheter som Kaboms textilindustri och därefter fritidsgård. 1968 flyttar museet med Albert Engström-samlingarna in.

Den röda längan (Ahlbergs måleri) är ursprungligen placerad på Ränneslätt men flyttas till sin nuvarande plats omkring 1870. År 2003 byggs övergången mellan längan och själva museibyggnaden i samband med att Smålands Militärhistoriska museum färdigställs.

Österlånggatan 18

Fastigheten tillkommer i tre omgångar med den första delen längs Österlånggatan som står klar år 1900. Senare bygger man ytterligare en huskropp utmed Mejerigatan. Med den sista påbyggnaden förlängs den ursprungliga byggnaden mot söder och sammanfogas med Österlånggatan 16, där Eksjö kommun har kontor. De tre takkuporna längs Österlånggatan återskapas 2006 med äldre bilder av huset som utgångspunkt.

Från början av 1900-talet driver Melander och Larsson speceriaffär i huset, en filial till butiken i societetshuset. Här finns också en mjölkbar under många år.

Norrtull

Fram till 1829 har Eksjö tull på varor som förs ut eller in i staden. Där det inte finns naturliga hinder omgärdas staden av ett staket. Tullhuset vid den norra tullen ligger på den västra sidan av Norra Storgatan men rivs 1914. Herman Richard låter på samma ställe uppföra en ny fastighet, i vilken han driver möbelaffär. Vid uppförandet blir han beordrad att dra in fastigheten 1,5 meter från gatan för att bana för en framtida breddning av Norra Storgatan, något som också finns synligt vid Jannikes plats. I Herman Richards fastighet ligger senare Konsums livs. Gunders är också en långvarig hyresgäst. I det reviterade huset på motsatt sida finns under många år Café Norden. 1971 flyttas ett hus från Södra Kyrkogatan som kommer att avsluta Norra Storgatans östra mynning.

Åbron

Porten in till gamla stan med Norra Storgatan och Arendt Byggmästares gata.

Stadsplanen i Gamla stan är en oregelbunden rutnätsplan som går tillbaka till slutet av 1500-talet. Mannen bakom planen är Erik XIV:s slottsbyggmästare Arendt de Roy, som sänds till Eksjö för att staka ut gränserna för den nya staden efter branden 1567. Bebyggelsen i Gamla stan spänner från tidigt 1600-tal till 1900-tal medan gatusträckningar och tomtindelningar är desamma som på 1500-talet.

Panelen på fornminnesgården avlägsnas på 1950-talet i avsikt att ge huset ett mer ålderdomligt utseende.

Krusagården

Gården har anor från 1600-talet där den äldsta delen vetter mot Lilla Torget. Från att ha bestått av flera mindre tomter slås de på 1700-talet samman till en enda stor gård. Under 1700-talets slut ägs den av brännmästare Hassel som framgångsrikt driver ett bränneri på gården. Från 1813 inrättas gården för garveriverksamhet och behåller den funktionen fram till sekelskiftet.

1945 är gården till salu. Planer finns att bygga ett modernt varuhus på platsen. Fastigheten köps istället av byggmästare Hans Hägg som väljer att bevara Krusagården i befintligt skick.

Gårdens norra och västra del drivs idag av Föreningen Krusagårdens vänner. År 2002 flyttar Turistbyrån in i Hemslöjdens gamla lokaler i den östra delen.

Nygatan/Färgaregatan

Huset mitt i bild står på Eksjös minsta tomt, 26 m2, och byggs omkring 1690. I samband med en restaurering 1995 finner man i huset bland annat rester av en skomakarverkstad.

Färgaregatan ingår i den ursprungliga stadsplanen från slutet av 1500-talet men saknar namn på de äldsta kartorna. På västra sidan ligger fram till slutet av 1950-talet ett trädgårdsmästeri. Åren 1960-62 uppförs de nuvarande hyresfastigheterna, ritade av stadsarkitekt Börje Stigvall.

Norra Storgatan

Gatan är från början kullerstensbelagd men asfalteras 1930. Den är öppen för biltrafik fram till 1967 då den förvandlas till gågata. 1981 river man upp asfalten och stensätter sträckan från Stora Torget ner till Åbron. Resterande sträcka fram till Norrtull får sin stensättning år 2000, samtidigt med Arendt Byggmästares gata.

Oscaria skodon finns kvar i staden ända in på 1980-talet. Huset söder därom rivs omkring 1930. Bildstens bokbinderi finns på plats från 1878. Under drygt hundra år utvecklas firman till ett storföretag i leksaker, böcker och pappersvaror. 1938 genomgår fastigheten en totalrenovering och förvandlas till en modern affärslokal.

Södra Storgatan/Nybrogatan

1898 köper Sparbanken den så kallade Apoteksgården på Södra Storgatan 12. Sedan dess har man sina lokaler på samma adress, även om den ursprungliga fastigheten rivs 1962 för att ge plats åt den nya. Åren 1903-04 uppför banken på sin tomt på Nybrogatan ett trevånings stenhus. Till en början är Smålands Enskilda Bank hyresgäst, 1930-62 finns en telefonstation på andra våningen som 1962-73 ersätts av Sjukkassan.

På andra sidan Nybrogatan har C F Svensson från 1903 sin manufakturaffär. Carl Fredrik Svensson är en driftig man och låter bland annat uppföra stadens första egentliga hyreshus, det som i folkmun på grund av sin storlek kommer att kallas "Slottet".

Grand Hotell/Konsum

Hotellbyggnaden uppförs efter branden 1856 och är då stadens i särklass dyraste privathus. Det är en tegelbyggnad med putsade fasader, indelad med horisontella band och pilastrar.

I huset finns hotell, efter järnvägens tillkomst 1874 först kallat Jernvägshotellet, samt i bottenvåningen en frisersalong. Hela fastigheten rivs 1963. Året därpå uppförs Domusfastigheten.

Eksjö järnvägsstation

Det första stationshuset i Eksjö är ett envånings trähus från 1974 som 1897 ersätts av det nuvarande stationshuset i nyrenässans. Kvaderstensmarkeringarna på knutarna är utförda i slätputs och vitmålade liksom de horisontella vita banden och omfattningarna runt fönstren, allt för att efterlikna vit marmor eller ljus kalksten. Adolf Emil Melander är sannolik arkitekt.

Från 1917 flankeras stationsbyggnaden av en mur på ömse sidor och man blir tvungen att lösa perrongbiljett för att få tillträde till spårområdet.

2005 invigs Eksjö Resecentrum. I arbetet med utformningen av området framför stationen är det tydligt att man sökt återskapa det tidigare utseendet.

Södra Storgatan 8

Adress för Bremerlagret, tobaksaffären som länge finns i staden. I den vänstra delen av lokalen finns under en period en damfrisering. Huset är fortfarande detsamma, om än inklätt i puts och med breddade fönster.

På andra sidan Jungfrugatan skymtar fotograf Oscar Rylanders skyltskåp. Oscar Rylander har från början sin ateljé vid Stora Torget men flyttar 1915 till nya lokaler vid Södra Storgatan / Jungfrugatan. 1920 tar Josef Rydberg över verksamheten och firman döps om till Oscar Rylanders efterträdare. Han driver den fram till 1970.

Vy från vattentornet

Staden från sekelskiftet 1900 till 2007:

1900 Österlånggatan 18 uppförs.

1903 Villa Solhaga (förskolan Rektorsgården ) samt "Telegrafen" på Nybrogatan uppförs.

1904 Rådhuset (Eksjö stadshotell) utökas med en tredje våning.

1910 Röda skolan uppförs.

1925 Kyrktornets spetsiga spira ersätts med den nuvarande.

1929 Mejeriet på Österlånggatan uppförs.

1929 Läroverket byggs om till stadshus och får därmed sitt nuvarande utseende.

1930-tal Det privata ridhuset på Regementsgatan rivs.