Eksjömästare - silver & tenn

Namnen på de först kända silversmederna och tenngjutarna i Eksjö känner vi endast från mantalslängder, eller ibland från andra arkivalier som till exempel rådstugerättens protokoll, det finns inte kvar några för oss kända föremål. Vi vet dock med säkerhet att det har funnits silversmeder i Eksjö sedan 1560-talet och tenngjutare sedan 1660-talet.

Roluf Olufsson är den förste silversmeden från vars hand vi har kvar arbeten. Idag kan du beskåda såväl den kalk som den brudkrona som han utfört till Eksjö kyrka, i den stadshistoriska utställningen på Eksjö museum. Båda föremålen är dock något omarbetade. Han utförde naturligtvis också profana arbeten och bevarat finns bland annat den supsked som nu visas i utställningen.

Arvid Castman och hans son Anders Castman är de mest framstående silversmeder som varit verksamma i Eksjö. Arvid Castman föddes i Vimmerby 1713. Genom sitt giftermål med Catarina Stare, änka efter silversmeden Carl Magnus Ekman, etablerar han sig i Eksjö och öppnar en egen verkstad här år 1738. Arvid Castman var förmögen och framgångsrik, han kom bland annat att utnämnas till rådman.

Arvid avstod 1773 sin verkstad till sonen Anders Castman. Denne hade fått sin utbildning i Eksjö, dels hade han genomgått stadens trivialskola, dels hade han fått sin yrkesutbildning i faderns verkstad. Även Anders Castman var vid sin död 1805 rådman. Hans verkstad drevs vidare till 1810 av änkan Christina Holm.

Under 1800-talet kom kvaliteten på silvret som tillverkades i Eksjö att sjunka. Orsaken till detta kan enligt Lars Å Hagberg ha varit att antalet mästare i staden var för stort och att lönsamheten därför blev för dålig. Detta ledde till såväl ekonomiska som sociala problem för mästarna.

Den till namnet förste kände tenngjutaren är Anders Kanngjutare, som 1667 var verksam i Eksjö. Mycket tenn förstördes vid bränder, och det var även vanligt att man lät gjuta om sina tennföremål. Under perioden 1681-1685 var Hans Hansson verksam som tenngjutare i Eksjö. Från dessa båda tenngjutares verkstäder finns det endast ett fåtal föremål bevarade.

Den mest framstående tenngjutaren i Eksjös historia var Nicolaus Justelius som började sin verksamhet 1784. Produktionen var stor och hans arbeten höll hög kvalité. Nicolaus kom med tiden att tillhöra de mer förmögna och framstående borgarna i staden. Han var rådman från 1799 fram till sin död 1829. Från 1820 är det sonen Nils Eric Justelius som driver verksamheten vidare, fram till 1866. Mycket av det som produceras tillverkades i gamla formar som Nils Erik övertagit efter sin fader. Produktionen håller inte riktigt samma jämna och höga standard som den hade gjort under Nicolaus Justelius tid. Vid mitten av 1800-talet började tennets betydelse i hemmen minska, då det ersattes med ofta industriellt tillverkade föremål i andra material.

Läs mer om utställningen "Eksjömästare silver & tenn"

Eksjömastare_silver_tenn (4 MB)