Kulturmiljöer

Eksjö - den unika trästaden

På stadens vackra torg möter flanörer Gamla stan på norra sidan med den senmedeltida stadsplanen och på den södra sidan det klassicistiska 1800-talet. På västra sidan reser sig Stadshotellet (f.d. rådhuset) och på östra sidan Eksjö Kyrka med sitt 1700-talstorn. Ett mera harmoniskt och intressant torg än detta är svårt att hitta i vårt land idag. Läs mer om Gamla stan.

Ränneslätt

Militärt övningsfält omedelbart väster om staden. Området användes redan på 1400-1500-talen som uppsamlingsplats inför vidare-krigsoperationer söderut. Mer regelbunden övningsplats blev Ränneslätt med indelningsverkets tillkomst 1680. Många är de förband som var förlagda hit, men Ränneslätt förknippas främst med Kungliga Smålands husarregemente och  Smålands Grenadjärkår.

Militär bebyggelse började tillkomma först på 1820-talet och flertalet av de nuvarande byggnaderna är från 1800-talets senare hälft. I samband med uppförandet av nya kaserner för husarregementet (nuvarande Ing 2) 1906, kom byggnaderna att successivt förlora sina ursprungliga användningsområden. Ränneslätt var 1945 platsen för ett tyskt och ett baltiskt interneringsläger som slutade med den traumatiska baltutlämningen.

Bruzaholms bruksmiljö

Bruket fick sina privilegier år 1660 och samma år anlades en enkel hammarsmedja. Redan 1666 förklarades denna oduglig och blev ersatt av en masugn, stångjärnshammare och knipphammare. Bruket hämtade sitt järn från sjöar och myrar i närheten, men även Tabergsmalm kom till användning.

För kolförsörjningen, som ständigt var ett problem under första århundradet, svarade bönder i de närmast liggande socknarna. Långa tider låg tillverkningen nere på grund av eldsvådor, översvämningar och oskicklig ledning. Vid mitten av 1700-talet blev tiderna bättre för bruket och 1785 stod den nuvarande bruksherrgården färdig.

Bruket hade sin glansperiod under 1800-talets första hälft. Antalet anställda var då ca 50. Produkter från denna tid var t.ex. ugnsluckor, spottlådor, soffor, tröskverkslergods, brännvinspannor, yxor, spadar och spik.

Bruksnedläggningarna under 1860-70-talet, orsakade av ny teknik och dess krav på större enheter, inverkade också på produktionen i Bruzaholm. Från 1883 påbörjades en specialisering vid bruket bl a genom att utveckla pumpar, mest känd är den s k wäduren.

Idag består tillverkningen i huvudsak av slätgods och värmebeständigt gjutgods. Bruksmiljön är väl sammanhållen med nämnda bruksherrgård, gjuteribyggnad från 1907, lager- och verkstadslokaler och arbetarbostäder. Större delen av denna bebyggelse är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Bruzaholms Bruksmuseum är inrymt i den f d radiatorverkstaden från 1900-talets början. Museet är öppet dagligen sommartid, övrig tid efter överenskommelse med föreningen Bruzaholms Bruksmuseum, tfn 0381-202 03.

Folder Bruzaholms Bruksmuseum 2008 (292 kB)

Bondbyar

Om Börsebo by, Idekulla, Fågelhult och Åsa byar och Hults by.

Kyrkor

Om kyrkorna i kommunen

 Om kulturmiljöer i natur-, kultur och friluftsguiden