Close
Translate

Use Google to translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

Google Translate Logotype
Logotyp
Bild: Gamla stan i Eksjö. Fotograf: Ulrika Adolfsson

Startsidan / Kultur & Fritid / Sevärdheter / Kulturmiljöer

Kulturmiljöer

Eksjö - den unika trästaden

Bild: Krönikespel på Stora Torget i Eksjö. Fotograf Karin Nordin.

På stadens vackra torg möter flanörer Gamla stan på norra sidan med den senmedeltida stadsplanen och på den södra sidan det klassicistiska 1800-talet. På västra sidan reser sig Stadshotellet (före detta rådhuset) och på östra sidan Eksjö kyrka med sitt 1700-talstorn. Ett mera harmoniskt och intressant torg än detta är svårt att hitta i vårt land idag. Läs mer om Gamla stan.

Ränneslätt

Militärt övningsfält omedelbart väster om staden. Området användes redan på 1400-1500-talen som uppsamlingsplats inför vidare-krigsoperationer söderut. Mer regelbunden övningsplats blev Ränneslätt med indelningsverkets tillkomst 1680. Många är de förband som var förlagda hit, men Ränneslätt förknippas främst med Kungliga Smålands husarregemente och  Smålands Grenadjärkår.

Militär bebyggelse började tillkomma först på 1820-talet och flertalet av de nuvarande byggnaderna är från 1800-talets senare hälft. I samband med uppförandet av nya kaserner för husarregementet (nuvarande Ing 2) 1906, kom byggnaderna att successivt förlora sina ursprungliga användningsområden. Ränneslätt var 1945 platsen för ett tyskt och ett baltiskt interneringsläger som slutade med den traumatiska baltutlämningen.

Bruzaholms bruksmiljö

Bild: Bruzaholms bruk. Fotograf: Mikael Fritzon

Bruket fick sina privilegier år 1660 och samma år anlades en enkel hammarsmedja. Redan 1666 förklarades denna oduglig och blev ersatt av en masugn, stångjärnshammare och knipphammare. Bruket hämtade sitt järn från sjöar och myrar i närheten, men även Tabergsmalm kom till användning.

För kolförsörjningen, som ständigt var ett problem under första århundradet, svarade bönder i de närmast liggande socknarna. Långa tider låg tillverkningen nere på grund av eldsvådor, översvämningar och oskicklig ledning. Vid mitten av 1700-talet blev tiderna bättre för bruket och 1785 stod den nuvarande bruksherrgården färdig.

Bruket hade sin glansperiod under 1800-talets första hälft. Antalet anställda var då cirka 50. Produkter från denna tid var till exempel ugnsluckor, spottlådor, soffor, tröskverkslergods, brännvinspannor, yxor, spadar och spik.

Bruksnedläggningarna under 1860-70-talet, orsakade av ny teknik och dess krav på större enheter, inverkade också på produktionen i Bruzaholm. Från 1883 påbörjades en specialisering vid bruket bl a genom att utveckla pumpar, mest känd är den så kallade wäduren.

Idag består tillverkningen i huvudsak av slätgods och värmebeständigt gjutgods. Bruksmiljön är väl sammanhållen med nämnda bruksherrgård, gjuteribyggnad från 1907, lager- och verkstadslokaler och arbetarbostäder. Större delen av denna bebyggelse är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Bruzaholms Bruksmuseum är inrymt i den före detta radiatorverkstaden från 1900-talets början. Museet är öppet dagligen sommartid, övrig tid efter överenskommelse med föreningen Bruzaholms Bruksmuseum, telefon 0381-202 03.

application/pdf Folder Bruzaholms Bruksmuseum (292 kB) ReadSpeaker docReader: Pdf-fil: Länk till folder om Bruzaholms bruksmuseum i pdf-format. Öppnas i nytt fönster.

 

Bondbyar

Om Börsebo by, Idekulla, Fågelhult och Åsa byar och Hults by.

Kyrkor

Om kyrkorna i kommunen

 

Bild: ikon för natur-, kultur och friluftsguide

 Om kulturmiljöer i natur-, kultur och friluftsguiden

Senast kontrollerad: 2015-06-24.

TranslateTranslate RSSRSS

Snabbval

Eksjö kommun, 575 80 Eksjö | tfn vxl: 0381-360 00 | fax: 0381-166 00 | e-post: kommun@eksjo.se | Org.nr: 212000-0589 | Om webbplatsen| Om cookies