Brandsäkerhet för verksamheter

För verksamheter är det viktigt att regelbundet och på ett organiserat sätt se över sin brandsäkerhet. I de flesta fall krävs det tillstånd för att hantera brandfarliga och explosiva varor. Kommunens räddningstjänst kan hjälpa till genom att anordna utbildningar inom brandskydd och sjukvård.

För att öka brandsäkerheten för ditt företag din verksamhet ska det bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete som ska dokumenteras. Genom att uppfatta risker, veta vad som ska göras och informera andra kan olyckor förhindras.

Brandfarliga varor

Det finns många regler för hur du ska hantera brandfarliga och explosiva varor på ett säkert sätt. Om du yrkesmässigt hanterar brandfarliga eller explosiva varor krävs det i de flesta fall tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten ger tillstånd till att sälja, köpa och hantera brandfarliga och explosiva varor, inklusive fyrverkerier.

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med
30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

För att hantera brandfarliga varor i till exempel industriverksamhet, publika lokaler krävs i regel tillstånd. Med publika lokaler menas till exempel restauranger, skolor, varuhus och andra lokaler där besökare normalt inte känner till att hantering av brandfarlig vara sker.

Om tillstånd krävs eller inte beror bland annat på vilken verksamhet som bedrivs och vilken total mängd brandfarlig vara som hanteras inom verksamheten. Tillståndet ansöker du om hos räddningstjänsten.

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Blanketten "Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering" får du genom att kontakta kommunens kontaktcenter, telefon 0381-360 00 eller via e-post kommun@eksjo.se

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med 30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSB

FIXA: kolla om pdf-filen ska heta enligt nedan

Sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

Gas

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3

Yrkesmässig, vid publik verksamhet.

(Anm 1)

Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter

100 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, inomhus. (Anm 1)

250 liter

250 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, utomhus. (Anm 1)

1000 liter

3000 liter

50 000 liter

Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll

0 liter

 

1000 liter

 

-

 

Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov

 

Gasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter

 

100 liter

10 000 liter

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara. 

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

 

 

Gas

 

 

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3


Yrkesmässig, vid publik verksamhet.
(Anm. 1)
Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter
100 liter10 000 liter
Övrig yrkesmässig, inomhus.
(Anm. 1)
250 liter250 liter10 000 liter
Övrig yrkesmässig, utomhus.
(Anm. 1)
1000 liter3000 liter50 000 liter
Förvaring i mark, yrkesmässig eller
per hushåll
0 liter1000 liter-
Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behovGasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter
100 liter10 000 liter

* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska en anmälan skickas in.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Blanketten "Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor" får du genom att kontakta kommunens kontaktcenter, telefon 0381-360 00 eller via e-post kommun@eksjo.se

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Den som är ansvarig för hanteringen av brandfarlig vara kallas föreståndare. Till sin hjälp kan denne ha en eller flera biträdande föreståndare. Hur många föreståndare och biträdande som ska finnas beror på hur verksamheten är organiserad. Det ska alltid finnas minst en föreståndare samt en ställföreträdande föreståndare. Föreståndarna ska skriftligen anmälas till räddningstjänsten som utför tillsyn på uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden.

Ett tillstånd till hantering av brandfarlig vara är inte giltigt om inte en föreståndare är utsedd.

Anmälan om föreståndare, brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Föreståndarens uppgifter

Föreståndaren är ansvarig för att den brandfarliga varan förvaras och hanteras på ett riktigt sätt, och är kontaktperson mot tillsynsmyndigheten.

Föreståndaren ska regelbundet kontrollera och ersätta material som slitits ut och se till att det är god ordning och att lagstiftning och föreskrifter följs.

En annan uppgift för föreståndaren är att informera de anställda i verksamheten om vilka risker som den brandfarliga varan utgör om den inte hanteras och förvaras på ett riktigt sätt. Information kan till exempel bestå av en genomgång av vilka hanterings-/förvaringsregler som gäller. Det kan handla om att ingen brandfarlig vätska får förvaras fritt exponerat i lokalen utan ska förvaras i särskilda förvaringsskåp.

Föreståndaren behöver inte alltid vara på plats, men bör vara nåbar via telefon om något allvarligt inträffar eller om oklarheter uppstår som berör hanteringen av den brandfarliga varan.

Föreståndarnas kunskaper

Föreståndaren ska ha goda kunskaper om de brandfarliga varornas egenskaper och hur de ska hanteras och förvaras. Vilka kunskaper som krävs av föreståndaren är beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Föreståndaren kan skaffa tillräckliga kunskaper till exempel genom att ta del av de föreskrifter och råd som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger ut och eller genom annan lämplig litteratur. Ett annat sätt är att genomgå lämplig utbildning.

Kompetens brandfarlig vara – Föreståndare, MSBlänk till annan webbplats

Delegation till föreståndare

Eftersom det innebär ett ansvar att vara föreståndare är det nödvändigt att föreståndaren har de befogenheter som krävs Verksamhetens ledning ska ge delegation till föreståndaren att till exempel avbryta hanteringen av de brandfarliga varorna. Detta kan bli aktuellt om hanteringen utgör en allvarlig risk på grund av att reglerna inte följs.

Föreståndare brandfarlig vara

Den som är ansvarig för hanteringen av brandfarlig vara kallas föreståndare. Till sin hjälp kan denne ha en eller flera biträdande föreståndare. Hur många föreståndare och biträdande som ska finnas beror på hur verksamheten är organiserad. Det ska alltid finnas minst en föreståndare samt en ställföreträdande föreståndare. Föreståndarna ska skriftligen anmälas till räddningstjänsten som utför tillsyn på uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden.

Ett tillstånd till hantering av brandfarlig vara är inte giltigt om inte en föreståndare är utsedd.

Blanketten "Anmälan om föreståndare, brandfarliga varor" får du genom att kontakta kommunens kontaktcenter, telefon 0381-360 00 eller via e-post kommun@eksjo.se

Föreståndarens uppgifter

Föreståndaren är ansvarig för att den brandfarliga varan förvaras och hanteras på ett riktigt sätt, och är kontaktperson mot tillsynsmyndigheten.

Föreståndaren ska regelbundet kontrollera och ersätta material som slitits ut och se till att det är god ordning och att lagstiftning och föreskrifter följs.

En annan uppgift för föreståndaren är att informera de anställda i verksamheten om vilka risker som den brandfarliga varan utgör om den inte hanteras och förvaras på ett riktigt sätt. Information kan till exempel bestå av en genomgång av vilka hanterings-/förvaringsregler som gäller. Det kan handla om att ingen brandfarlig vätska får förvaras fritt exponerat i lokalen utan ska förvaras i särskilda förvaringsskåp.

Föreståndaren behöver inte alltid vara på plats, men bör vara nåbar via telefon om något allvarligt inträffar eller om oklarheter uppstår som berör hanteringen av den brandfarliga varan.

Föreståndarnas kunskaper

Föreståndaren ska ha goda kunskaper om de brandfarliga varornas egenskaper och hur de ska hanteras och förvaras. Vilka kunskaper som krävs av föreståndaren är beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Föreståndaren kan skaffa tillräckliga kunskaper till exempel genom att ta del av de föreskrifter och råd som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger ut och eller genom annan lämplig litteratur. Ett annat sätt är att genomgå lämplig utbildning.

Kompetens brandfarlig vara – Föreståndare, MSBlänk till annan webbplats

Delegation till föreståndare

Eftersom det innebär ett ansvar att vara föreståndare är det nödvändigt att föreståndaren har de befogenheter som krävs Verksamhetens ledning ska ge delegation till föreståndaren att till exempel avbryta hanteringen av de brandfarliga varorna. Detta kan bli aktuellt om hanteringen utgör en allvarlig risk på grund av att reglerna inte följs.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Vad är explosiva varor?

Exempel på explosiva varor är sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar. Vanliga pyrotekniska artiklar är fyrverkerier och pyroteknisk utrustning för fordon (PU).

Explosiva varor används i många olika sammanhang. Företag som utför anläggningsarbeten och olika typer av byggprojekt är några av de som använder explosiva varor.

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med 30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSB

FIXA: kolla om pdf-filen ska heta enligt nedan

Sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

Gas

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3

Yrkesmässig, vid publik verksamhet.

(Anm 1)

Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter

100 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, inomhus. (Anm 1)

250 liter

250 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, utomhus. (Anm 1)

1000 liter

3000 liter

50 000 liter

Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll

0 liter

 

1000 liter

 

-

 

Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov

 

Gasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter

 

100 liter

10 000 liter

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara. 

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Tillstånd och ansökan

Det finns olika tillståndstyper att söka för hantering av explosiva varor. Du kan behöva söka flera typer samtidigt, beroende på hur din hantering ser ut.

Förvärv och innehav

Detta tillstånd ska du söka om du anskaffar eller äger explosiva varor. Det finns två varianter av förvärv och förvaring:

  1. Antingen köper du explosiv vara och förbrukar direkt, till exempel vid sprängarbete, utan att först förvara varan. Då behöver du inget tillstånd till förvaring.
  2. Det andra alternativet är om du köper varor och lägger i förråd för framtida användning. Då behöver du även tillstånd till förvaring.

Tillstånd för förvaring

Detta tillstånd behöver du om du har ett förråd och vill förvara egen eller annans explosiva vara. Förvarar du explosiv vara i ett förråd som tillhör någon annan som redan har tillstånd behöver du inte något tillstånd till förvaring själv.

Tillstånd för handel

Detta tillstånd behöver du om du vill bedriva handel med explosiva varor, till exempel om du säljer ammunition eller fyrverkeriartiklar.

Tillstånd för överföring

Detta tillstånd behöver du som köper vissa typer av explosiva varor för att få överföra varorna från säljaren till förråd eller direkt till arbetsplats. Detta gäller om varorna ska förbrukas samma dag.

Föreståndare explosiv vara

Godkännande av ny föreståndare

Om du redan har tillstånd för hantering av explosiv vara så räcker det med att ansöka om godkännande av ny föreståndare. Om några förändringar i hanteringen görs i samband med ny föreståndare så krävs särskilt tillstånd för detta.

Vilka tillstånd du ska söka beror alltså på hur din hantering ser ut. Vill du till exempel sälja pyrotekniska varor behöver du exempelvis dessa tillstånd:

  • tillstånd till förvärv och innehav
  • tillstånd till handel
  • tillstånd till förvaring, om du förvarar i eget förråd

Vill du till exempel förvara sprängmedel behöver du något eller några av dessa tillstånd:

  • tillstånd till förvärv och innehav
  • tillstånd till förvaring
  • tillstånd till överföring

Ansökan för tillstånd explosiv vara

I ansökningsblanketten finns även beskrivet vilka dokument som ska bifogas.

Ansökan tillstånd för explosiva varor (DL Självservice) FIXA

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Explosiva varor

Enligt lag krävs alltid tillstånd för hantering, överföring och import av explosiva varor.

Det är räddningstjänsten som har hand om tillstånd och tillsyn för explosiv vara. Tillstånd behövs för att köpa, äga, förvara, vid handel eller överföring (inom Sverige) av explosiva varor.

Det är hos polisen du söker tillstånd om sprängninglänk till annan webbplats och viss användning av pyrotekniska artiklarlänk till annan webbplats

För att söka tillstånd till gränsöverskridande överföring är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskaplänk till annan webbplats du ska vända dig till. På deras webbplats finns mer informationer bland annat om de lagar som berör explosiv vara.

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Vad är explosiva varor?

Exempel på explosiva varor är sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar. Vanliga pyrotekniska artiklar är fyrverkerier och pyroteknisk utrustning för fordon (PU).

Explosiva varor används i många olika sammanhang. Företag som utför anläggningsarbeten och olika typer av byggprojekt är några av de som använder explosiva varor.

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med 30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSB

FIXA: kolla om pdf-filen ska heta enligt nedan

Sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

Gas

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3

Yrkesmässig, vid publik verksamhet.

(Anm 1)

Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter

100 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, inomhus. (Anm 1)

250 liter

250 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, utomhus. (Anm 1)

1000 liter

3000 liter

50 000 liter

Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll

0 liter

 

1000 liter

 

-

 

Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov

 

Gasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter

 

100 liter

10 000 liter

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara. 

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Tillstånd och ansökan

Det finns olika tillståndstyper att söka för hantering av explosiva varor. Du kan behöva söka flera typer samtidigt, beroende på hur din hantering ser ut.

Förvärv och innehav

Detta tillstånd ska du söka om du anskaffar eller äger explosiva varor. Det finns två varianter av förvärv och förvaring:

  1. Antingen köper du explosiv vara och förbrukar direkt, till exempel vid sprängarbete, utan att först förvara varan. Då behöver du inget tillstånd till förvaring.
  2. Det andra alternativet är om du köper varor och lägger i förråd för framtida användning. Då behöver du även tillstånd till förvaring.

Tillstånd för förvaring

Detta tillstånd behöver du om du har ett förråd och vill förvara egen eller annans explosiva vara. Förvarar du explosiv vara i ett förråd som tillhör någon annan som redan har tillstånd behöver du inte något tillstånd till förvaring själv.

Tillstånd för handel

Detta tillstånd behöver du om du vill bedriva handel med explosiva varor, till exempel om du säljer ammunition eller fyrverkeriartiklar.

Tillstånd för överföring

Detta tillstånd behöver du som köper vissa typer av explosiva varor för att få överföra varorna från säljaren till förråd eller direkt till arbetsplats. Detta gäller om varorna ska förbrukas samma dag.

Föreståndare explosiv vara

Godkännande av ny föreståndare

Om du redan har tillstånd för hantering av explosiv vara så räcker det med att ansöka om godkännande av ny föreståndare. Om några förändringar i hanteringen görs i samband med ny föreståndare så krävs särskilt tillstånd för detta.

Vilka tillstånd du ska söka beror alltså på hur din hantering ser ut. Vill du till exempel sälja pyrotekniska varor behöver du exempelvis dessa tillstånd:

  • tillstånd till förvärv och innehav
  • tillstånd till handel
  • tillstånd till förvaring, om du förvarar i eget förråd

Vill du till exempel förvara sprängmedel behöver du något eller några av dessa tillstånd:

  • tillstånd till förvärv och innehav
  • tillstånd till förvaring
  • tillstånd till överföring

Ansökan för tillstånd explosiv vara

I ansökningsblanketten finns även beskrivet vilka dokument som ska bifogas.

Blanketten "Ansökan för tillstånd explosiv vara" får du genom att kontakta kommunens kontaktcenter, telefon 0381-360 00 eller via e-post kommun@eksjo.se

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

 Handbok i förvaring av explosiva varor, MSBlänk till annan webbplats
MSB ansvarar för explosiv vara när det gäller tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning, gränsöverskridande överföring, import. Detta är sådan hantering som Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha tillstånd till.

Tillsyn och taxa

Räddningstjänsten gör tillsyn enligt två olika lagar. Det är Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE).

Vid tillsynen kontrolleras bland annat så den skriftliga redogörelsen av brandskyddet följs. Läs mer om detta under systematiskt brandskyddsarbete.

Tillsyn explosiv vara

I samband med ansökan om tillstånd för hantering av explosiva varor så gör räddningstjänsten tillsyn av din verksamhet. Tillsynsbesöken är regelbundna och vid tillsynen kontrolleras att hanteringen sker enligt de hanteringstillståndet. Vid besöken kontrolleras också att hanteringsföreskrifter, rutiner och bestämmelser följs.

Taxa

Taxan för tillsyn och tillståndsgivning beslutas av kommunfullmäktige och gäller från och med 2018-01-01 och tills vidare. Moms ingår i priset.

Tillsyn enligt LSO, LBE 2018

Grundavgift: 698 kronor. Per timma: 698 kronor

Tillståndsgivning brandfarliga varor

Taxa enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Per timma: 698 kronor

Teknisk rådgivning

Tillfälligt Hetarbete, grundavgift inklusive första timmen: 698 kronor
Tillfälligt Hetarbete, timtaxa: 698 kronor

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Exempel på explosiva varor är sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar. Vanliga pyrotekniska artiklar är fyrverkerier och pyroteknisk utrustning för fordon (PU).

Explosiva varor används i många olika sammanhang. Företag som utför anläggningsarbeten och olika typer av byggprojekt är några av de som använder explosiva varor.

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med 30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSB

FIXA: kolla om pdf-filen ska heta enligt nedan

Sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

Gas

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3

Yrkesmässig, vid publik verksamhet.

(Anm 1)

Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter

100 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, inomhus. (Anm 1)

250 liter

250 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, utomhus. (Anm 1)

1000 liter

3000 liter

50 000 liter

Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll

0 liter

 

1000 liter

 

-

 

Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov

 

Gasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter

 

100 liter

10 000 liter

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara. 

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att man på ett organiserat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp brandskyddsarbetet i en organisation. Det ökar säkerhetsnivån och därmed förtroendet för ditt företag. Det är dessutom ett krav från lagstiftningen.

Det är mycket viktigt för brandsäkerheten att ägare och de som nyttjar byggnader och anläggningar har god kunskap om sitt brandskydd. Ett bra brandskyddsarbete behöver göras systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns i verksamheten. På så sätt hålls kunskaperna om brandskyddet aktuellt och utvecklas inom verksamheten.

Det är ägaren/nyttjanderättshavare som ska följa upp och göra de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand.

Det systematiska brandskyddsarbetet kan delas in i sju steg

  1. Policy - formulera övergripande mål för brandskyddsarbetet.
  2. Ansvar - tydliggör ansvaret. Vem är brandskyddsansvarig? Vilka personer medverkar i brandskyddsarbetet?
  3. Utbildning - personalen behöver utbildning och övning för att organisationen ska fungera. Vilken kompetens behövs? Planera utbildningar och återkommande övningar.
  4. Instruktioner och rutiner - ta fram rutiner och brandskyddsregler, till exempel heta arbeten, hantering av brandfarlig vara, rökning.
  5. Teknisk brandskyddsbeskrivning - brandskyddet behöver dokumenteras, i vissa fall på en enkel ritning, i flera fall i en utförligare brandskyddsdokumentation.
  6. Drift och underhåll - för att brandskyddet ska fungera behöver det underhållas, till exempel prov av brand- och utrymningslarm, utrymningsvägar, rökluckor, branddörrar. Upprätta checklistor.
  7. Kontroll och uppföljning - för att bibehålla säkerhetsnivån måste både brandskydd och dokumentation kontrolleras och följas upp regelbundet.

Exempel och verktyg för systematiskt brandskyddsarbete

Handbok systematiskt brandskyddsarbete, Jönköpings kommunlänk till annan webbplats

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är det ett det krav på att det ska finnas en skriftlig redogörelse för brandskyddet för byggnader eller anläggningar där konsekvenserna av en brand kan blir särskilt stora. Denna redogörelse ska lämnas till kommunen.

Verksamhetsutövaren ska hjälpa fastighetsägaren med de uppgifter som behövs. För dessa verksamheter krävs en skriftlig redogörelse:

  • vård
  • skola
  • hotell
  • industri
  • samlingslokaler
  • byggnader med kulturhistoriska värden, k-märkt eller byggnadsminnesförklarat
  • byggnader med stor risk för allvarliga skador vid brand

Det är alltid fastighetsägaren eller den som driver verksamheten som ansvarar för att brandskyddet är tillräckligt. Räddningstjänsten gör tillsyn för att kontrollera så att detta uppfylls.

Blanketterna "Skriftlig redogörelse för brandskydd" och "Skriftlig redogörelse för brandskydd, instruktioner" får du genom att kontakta kommunens kontaktcenter, telefon 0381-360 00 eller via e-post kommun@eksjo.se

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med 30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSB

FIXA: kolla om pdf-filen ska heta enligt nedan

Sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

Gas

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3

Yrkesmässig, vid publik verksamhet.

(Anm 1)

Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter

100 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, inomhus. (Anm 1)

250 liter

250 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, utomhus. (Anm 1)

1000 liter

3000 liter

50 000 liter

Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll

0 liter

 

1000 liter

 

-

 

Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov

 

Gasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter

 

100 liter

10 000 liter

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara. 

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Brandskydds- och sjukvårdsutbildningar

Räddningstjänsten genomför olika kurser och utbildningar för att undvika olyckor och se till att skadorna till följd av olyckor blir så små som möjligt. På dessa kurser lär du dig hur du ska agera om olyckan ändå skulle vara framme.

Instruktörerna jobbar som brandbefäl, brandmän eller ambulanssjukvårdare. Detta innebär att de har erfarenhet från verklighetens nödlägen.

Du är alltid välkommen att kontakta räddningstjänsten för att diskutera dina utbildningsbehov.

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Brandskyddsutbildningar

Räddningstjänsten anordnar olika utbildningar inom brandskydd och anpassar dem efter dina behov.

Exempel på olika brandskyddsutbildningar

  • risker i arbetsmiljön
  • hur risker förebyggs
  • LABC
  • hjärt-lungräddning (HLR)
  • systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
  • brandorsaker
  • brandspridning
  • utrymning
  • byggnadstekniskt brandskydd
  • arbetsplatsens förutsättningar vid en eventuell brand eller vid nödläge
  • praktiska övningar med handbrandsläckare och övrig släckutrustning

Kontakta räddningstjänsten för förslag på utbildningens innehåll och för att få ett kostnadsförslag.

Vad är brandfarliga varor?

Brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor räknas som brandfarliga varor.

Definitioner brandfarlig vara

För att ta reda på om vätskor och gaser är brandfarliga måste de definieras. Definitionen är viktig då det är denna som talar om en produkt är brandfarlig eller inte. Syrgas räknas inte som en brandfarlig gas eftersom den inte bildar en antändbar blandning med luft. Motorolja är normalt inte en brandfarlig vätska eftersom flampunkten är högre än 100 grader Celsius.

Vid en ansökan om hantering av brandfarliga varor ska bara de varor räknas upp som enligt definitionen räknas som brandfarliga. Syrgas, och motorolja ska till exempel inte anges då de inte är brandfarliga.

Definitionen är också viktig då till exempel klassindelningen av vätskor är direkt kopplad till hur stora volymer som får hanteras samt vilka krav som ställs på förvaringsutrymmena.

Brandfarlig vätska

En vätska räknas som brandfarlig om flampunkten är lika med eller lägre än 100 grader Celsius. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, aceton, tändvätska, koncentrerad spolarvätska och i de flesta fall även utspädd spolarvätska. Information om en vätskas flampunkt finns i produktbladet för respektive produkt. Produktbladen får du hos leverantören.

Beroende på vilken flampunkt den brandfarliga vätskan har delas den i olika klasser. Klassindelningen är viktig då denna bland annat avgör vilka krav som ställs på förvaringen och hanteringen av vätskan.

Generellt ställs det högre krav vid hantering av en brandfarlig vätska av klass 1 eftersom denna är mer brandfarlig än en vätska som tillhör klass 3.

Klassindelning:

Klass 1 - Vätskor med en flampunkt under 21 grader Celsius (C).
Klass 2a - Vätskor med en flampunkt lika med eller över 21 grader C, men under eller lika med 30 grader C.
Klass 2b - Vätskor med flampunkt över 30 grader C, men under eller lika med 55 grader C.
Klass 3 - Vätskor med flampunkt över 55 grader C, men under eller lika med 100 grader C.

Brandfarlig gas

Brandfarlig gas räknas en gas som vid en temperatur av 21 grader C och normaltrycket 101,3 kPa (normalt lufttryck) kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är gasol, vätgas och acetylen.

Tillstånd att hantera brandfarlig vara

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

I tabellen finns en sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor. Om volymen överstiger mängden i tabellen krävs tillstånd.

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor MSBFS 2013:3 finns exempel och förklaringar.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSB

FIXA: kolla om pdf-filen ska heta enligt nedan

Sammanfattning av regler för tillståndsgränser för hantering av brandfarliga varor

Hantering

Gas

Total volym
av vätska
klass 1+2+3

Vätska klass 3

Yrkesmässig, vid publik verksamhet.

(Anm 1)

Utomhus* 60 liter
Inomhus 0 liter

100 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, inomhus. (Anm 1)

250 liter

250 liter

10 000 liter

Övrig yrkesmässig, utomhus. (Anm 1)

1000 liter

3000 liter

50 000 liter

Förvaring i mark, yrkesmässig eller per hushåll

0 liter

 

1000 liter

 

-

 

Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov

 

Gasol 60 liter
Annan brandfarlig gas 5 liter

 

100 liter

10 000 liter

Exempel 1: En skola hanterar 25 liter gasol och 50 liter brandfarliga vätskor. En skola är en publik verksamhet och faller in under ”Yrkesmässig, vid publik verksamhet”. Tillståndsgränsen för brandfarlig gas är 0 liter och för vätska 100 liter. Skolan ska alltså ha tillstånd till hanteringen. Skolan ska ansöka om hantering för all brandfarlig vara i verksamheten även för de 50 liter vätskor.* Gasflaskan och förbrukningsapparaten står utomhus

Exempel 2: En annan skola hanterar ingen brandfarlig gas, men 50 liter brandfarliga vätskor. 50 liter är under tillståndsgränsen. Skolan behöver alltså inte ha tillstånd till hanteringen. Dock gäller alltid, oavsett om tillstånd krävs eller inte, att hantering och förvaring ska ske på ett betryggande sätt.

Anm. 1: Om hanteringen sker under en begränsad tid, krävs i vissa fall inte tillstånd utan istället ska en anmälan göras till räddningstjänsten.

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Anmälan om att tillfälligt hantera brandfarlig vara

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Regler för att förvara brandfarliga varor

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp. Hur brandfarlig vätska indelas i klasser finns att läsa under definitioner brandfarlig vara. 

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

När hantering av brandfarlig vara endast sker under en begränsad tid ska man skicka in en anmälan.

Vid offentliga evenemang räknas tid upp till två månader som begränsad. På till exempel en byggarbetsplats eller vid ett vägbygge räknas tid upp till sex månader som begränsad tid.

Anmälan ska göras till räddningstjänsten, minst 14 dagar, före aktuellt evenemang.

Anmälan tillfällig hantering av brandfarliga varor (DL Självservice)

Checklista för användande av gasol vid mässor, marknader, sportarrangemang (Bilaga pdf)

Samma krav på säkerhet och krav på kunskaper hos den som hanterar den brandfarliga varan gäller både vid anmälan och tillstånd för brandfarlig vara.

Utbildning om hem- och fritidssäkerhet

De flesta olycksfall sker i hem- och fritidsmiljö. Räddningstjänsten erbjuder en kostnadsfri utbildning som handlar om att förebygga bränder och olyckor i hemmet.

Målgrupper

Utbildningen är till för alla som verkar i ett icke-kommersiellt sammanhang till exempel för:

  • privatpersoner
  • familjer
  • klubbar
  • föreningar
  • andra organisationer

Minsta deltagarantal i en kurs är fem personer. Utbildningen håller på i cirka två timmar.

För mer information och bokning kontakta Räddningstjänsten.

Kurser i Heta Arbeten

Räddningstjänsten anordnar utbildningar inom Heta Arbeten i samarbete med Brandskyddsföreningen.

Heta Arbeten är ett samlingsnamn för arbetsmoment som medför uppvärmning eller gnistbildning och som kan riskera att orsaka brand. Det kan handla om svetsning, skärning, lödning eller arbeten med snabbroterande verktyg. Heta Arbeten finns i många olika branscher - industri- och byggarbete, lantbruk, sjöfart och hantverk för att nämna några stycken.

Innan Heta Arbeten kan utföras måste tre funktioner finnas bemannade:

  • En tillståndsansvarig är den som ger hetarbetaren (den som utgör Heta Arbeten) skriftligt tillstånd att utföra arbetet. Om en tillståndsansvarig ger tillstånd återkommande krävs ett giltigt certifikat.
  • Brandvaktens uppgift är att bevaka så att brand inte uppstår, även brandvakten ska inneha ett giltigt certifikat.
  • Slutligen då hetarbetaren, den som utför själva arbetsuppgiften. För att få utföra arbetet krävs ett giltigt certifikat.

Samtliga stora försäkringsbolag i Sverige ställer krav på att Heta arbeten ska utföras av certifierade hetarbetare. Kraven regleras i försäkringsbolagens försäkringsvillkor.

Målsättning med kursen

Efter utbildningen ska du vara medveten om de risker som finns. Du ska också kunna vidta förebyggande åtgärder vid brandfarliga Heta Arbeten så att risken för brand eller annan skada blir så liten som möjligt. När du blivit godkänd får du ett certifikat.

Målgrupper

  • anställda och entreprenörer som utför Heta Arbeten
  • arbetsledare
  • entreprenörer
  • företagsledare som är beställare av Heta Arbeten och i och med det har det formella brandskyddsansvaret

Kursens innehåll

  • brandkunskap
  • brandskyddsansvarig och organisation på tillfällig arbetsplats
  • säkerhetsregler och tillståndsblankett
  • ansvar och försäkring
  • praktik

Tid och plats

Räddningstjänsten anordnar kurser vid flera tillfällen per år. Kurserna i Eksjö pågår mellan klockan 8.00 och 15.30 och genomförs på Brandstationen i Eksjö. Vilka datum utbildningen är hittar du på Brandskyddsföreningens webbplats, samma länk som under anmälan:

Anmälan

Anmälan till kursen Heta arbeten, brandskyddsföreningenlänk till annan webbplats

Ansökan om tillstånd

Tillsammans med ansökan ska olika bilagor skickas in. Exempel på bilagor är anmälan om föreståndare, karta över området, utredning om risker, planritningar, tekniskt specifikation på förvaringsskåp, kursintyg på att föreståndarna genomgått lämplig utbildning.

Är du osäker på vilka ansökningshandlingar som är nödvändiga i ditt fall, kontakta gärna räddningstjänsten för mera information innan ansökan görs. Ansökningar som inte är kompletta måste kompletteras, vilket gör att tillståndsprövningen blir försenad och att det tar längre tid för dig att få ditt tillstånd.

Ansökan brandfarliga varor, tillstånd för hantering (DL Självservice) FIXA

 

Vilka volymer som är kräver tillstånd regleras i föreskrifter som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om volymer och fler regler om brandfarliga gaser och vätskor finns på MSB:s webbplats.

Föreskrifter om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor, MSBlänk till annan webbplats  

Det är viktigt att brandfarlig vara förvaras på ett sådant sätt att en brand skulle ha svårt att sprida sig till den brandfarliga varan. Det finns därför ett antal regler om hur brandfarlig vara får hanteras och förvaras. En bra regel är att alltid ha så små mängder i din verksamhet som du kan. I en produktionslokal är det lämpligt att till exempel bara ha dagsförbrukningen framme och ha resterande mängder i ett särskilt förvaringsutrymme.

För att förvaringen ska vara så säker som möjligt krävs för det mesta att all brandfarlig vara förvaras på en avskild plats som är brandsäker. Det kan vara ett särskilt rum, som är byggt på plats, och som är ventilerat direkt ut till det fria. Förvaringen kan också vara i särskilda, godkända förvaringsskåp. Det finns två typer av förvaringsskåp, klass I-skåp samt klass II-skåp.

Klass I-skåp har den högsta skyddsfunktionen vilket innebär att dessa skåp är godkända för förvaring av såväl aerosolburkar som brandfarliga vätskor (dock får inte brandfarliga vätskor och aerosolburkar förvaras i samma skåp).

Klass II-skåp får användas enbart för brandfarliga vätskor, inte för aerosolburkar.

Allmänna förvaringsregler

Detta gäller allmänt för förvaring av brandfarliga produkter:

  • All brandfarlig vara ska förvaras i brandtekniskt avskilda förvaringsutrymmen och/eller särskilt brandtekniskt avskilda skåp.
  • Det ska vara ordning och reda.
  • Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarliga gaser och aerosoler (sprayburkar).
  • Det får inte finnas något brännbart material i förvaringsutrymmena (ytteremballage undantaget).

Brandfarlig vätska av klass 1 och 2a ska gruppvis hållas skilda från brandfarlig vätska av klass 2b och 3. Med detta menas att indelningen till exempel kan göras på olika hyllplan i förvaringsutrymmet eller i förvaringsskåpet. Finns det fler förvaringsskåp så ställs de olika typerna i olika skåp.

  • Information om vilken grupp en brandfarlig vätska tillhör finns i produktbladet för respektive vätska. I produktbladet finns flampunkten angiven, och utifrån den sker klassindelningen.
  • Avstånd till utrymningsväg till större mängd brandfarlig vara än 100 liter bör vara minst 12 meter för att utrymning ska kunna ske på ett säkert sätt.
  • Avstånd till brännbart material bör vara minst 6 meter. Små behållare av brandfarlig gas eller brandfarlig vätska (max 125 milliliter) får placeras närmare. Kortare avstånd kan också accepteras för maximalt 25 liter brandfarlig vätska av klass 3.
  • Brandfarlig gas som till exempel gasol ska förvaras i särskilda förvaringsskåp som är ventilerade till det fria. Skåpen ska helst vara på byggnadens utsida. Ett undantag är gasolflaskor av campingtyp som får finnas framme samt mindre engångsbehållare.

Mer information finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps litteratur här nedan.

Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskorlänk till annan webbplats

 Skåp för förvaringlänk till annan webbplats

Gasol i restaurangerlänk till annan webbplats

Brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationerlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Mer information

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver bland annat regler och ger vägledning med syftet att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor med brandfarliga och explosiva varor.

Brandfarlig och explosiv vara, MSBlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hanterar frågor om tillstånd för hantering av brandfarliga varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Den som är ansvarig för hanteringen av brandfarlig vara kallas föreståndare. Till sin hjälp kan denne ha en eller flera biträdande föreståndare. Hur många föreståndare och biträdande som ska finnas beror på hur verksamheten är organiserad. Det ska alltid finnas minst en föreståndare samt en ställföreträdande föreståndare. Föreståndarna ska skriftligen anmälas till räddningstjänsten som utför tillsyn på uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden.

Ett tillstånd till hantering av brandfarlig vara är inte giltigt om inte en föreståndare är utsedd.

Anmälan om föreståndare, brandfarliga varor (DL Självservice) FIXA

Föreståndarens uppgifter

Föreståndaren är ansvarig för att den brandfarliga varan förvaras och hanteras på ett riktigt sätt, och är kontaktperson mot tillsynsmyndigheten.

Föreståndaren ska regelbundet kontrollera och ersätta material som slitits ut och se till att det är god ordning och att lagstiftning och föreskrifter följs.

En annan uppgift för föreståndaren är att informera de anställda i verksamheten om vilka risker som den brandfarliga varan utgör om den inte hanteras och förvaras på ett riktigt sätt. Information kan till exempel bestå av en genomgång av vilka hanterings-/förvaringsregler som gäller. Det kan handla om att ingen brandfarlig vätska får förvaras fritt exponerat i lokalen utan ska förvaras i särskilda förvaringsskåp.

Föreståndaren behöver inte alltid vara på plats, men bör vara nåbar via telefon om något allvarligt inträffar eller om oklarheter uppstår som berör hanteringen av den brandfarliga varan.

Föreståndarnas kunskaper

Föreståndaren ska ha goda kunskaper om de brandfarliga varornas egenskaper och hur de ska hanteras och förvaras. Vilka kunskaper som krävs av föreståndaren är beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs.

Föreståndaren kan skaffa tillräckliga kunskaper till exempel genom att ta del av de föreskrifter och råd som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger ut och eller genom annan lämplig litteratur. Ett annat sätt är att genomgå lämplig utbildning.

Kompetens brandfarlig vara – Föreståndare, MSBlänk till annan webbplats

Delegation till föreståndare

Eftersom det innebär ett ansvar att vara föreståndare är det nödvändigt att föreståndaren har de befogenheter som krävs Verksamhetens ledning ska ge delegation till föreståndaren att till exempel avbryta hanteringen av de brandfarliga varorna. Detta kan bli aktuellt om hanteringen utgör en allvarlig risk på grund av att reglerna inte följs.

Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR)

Räddningstjänsten hjälper till att utforma en utbildning i hjärt- och lungräddning efter dina behov.

Kursens innehåll

På tre timmar lär du dig att agera vid ett hjärtstopp, andningsstopp och medvetslöshet. Instruktörerna vägleder dig så du känner dig trygg och säker. Alla övar praktiskt på var sin docka. Du kan göra skillnad genom att veta hur du ska ingripa. Max 12 personer per grupp.

Målsättning med kursen

Deltagaren ska efter genomförd utbildning säkert kunna konstatera andnings- och hjärtstopp samt korrekt kunna genomföra:

  • hjärt-lungräddning (HLR)
  • stabilt sidoläge
  • alarmering

Efter genomförd och godkänd utbildning får du ett kompetensbevis.

Boka utbildningen

Du bokar hjärt- och lungräddningsutbildningen hos Räddningstjänsten.

Utbildningen görs enligt Svenska rådet för hjärt-lungräddnings, HLR-rådets riktlinjer

Om hjärtstopp

Vid ett hjärtstopp ökar risken för död med 10 procent för varje minut som går innan behandling startar. Det är med andra ord av livsavgörande vikt att omgivningen snabbt sätter i gång hjärt- och lungräddning (HLR). Varje år drabbas 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus – du kan vara den som kan ingripa.

Filmer om hjärt-lungräddning

Hjärt-lungräddning på vuxnalänk till annan webbplats

Hjärt-lungräddning (HLR) på barn äldre än 1 årlänk till annan webbplats

Hjärt-lungräddning (HLR) på barn yngre än i årlänk till annan webbplats

Regler vid tillfällig övernattning

Att övernatta på golvet i en gymnastikhall, klassrum eller föreningslokal är vanligt i samband med träningsläger och träffar.

I alla typer av tillfälliga boenden ställs höga krav på brandsäkerheten, ansvarig för att brandskyddet är riktigt är ytterst fastighetsägaren.

Regler vid tillfällig övernattning

Kontaktuppgifter

För mer information kontakta:

Räddningstjänsten
Besök: Västerlånggatan 21
Post: 575 32 Eksjö
Telefon: 0381-368 81
E-post: raddningstjansten@eksjo.se
Fax: 0381-132 95

Frågor om brandfarliga varor och explosiva varor

Micael Carlsson, räddningschef
Telefon: 0381-368 83
E-post: micael.carlsson@eksjo.se

Jörgen Franzén, ställföreträdande räddningschef
Telefon: 0381-368 87
E-post: jorgen.franzen@eksjo.se

HJÄLPTE DEN HÄR SIDAN DIG? JA NEJ

Sidan senast uppdaterad: 18 juni 2018

Brandsäkerhet för verksamheter i Eksjö kommun

För verksamheter är det viktigt att regelbundet och på ett organiserat sätt se över sin brandsäkerhet. I de flesta fall krävs det tillstånd för att hantera brandfarliga och explosiva varor. Kommunens räddningstjänst kan hjälpa till genom att anordna brandskydds- och sjukvårdsutbildningar.

En text som ni kan byta i kontaktboxen. Ta bort modulen så syns inte övrigtfältet. När texten är uppdaterad, ta bort utropstecknet i modulnamnet.

Till toppen

Translate page

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Kontaktcenter

Besök:Södra Kyrkogatan 4, Eksjö

Post:575 80 Eksjö

Telefon: 0381–360 00

E-post: kommun@eksjo.se

Fax:0381–166 00

Öppettider

Telefon:

Måndag–torsdag 8.00–16.00
Torsdagar jämna veckor 8.00–15.00
Lunchstängt 12.00–12.45
Fredagar 8.00–12.00

Besök:

Måndag–fredag 10.00–12.00

Dag före röd dag och vid så kallade klämdagar stänger kontaktcenter klockan 12.00.

Kontaktcenters sommaröppettider gäller den 18 juni–3 augusti.

Felanmälan

Felanmälan om el, fjärrvärme, sop- och avfallshantering, vatten- och avloppsledningar, gator, park och bredband görs till Eksjö Energi.